Konsert-Konstellationer: Violin, Duett, Manstrio, Klarinettkvartett, Jazzkapell...

KLICKA på BILDERNA för att läsa mer!

Cantatonerna: "Klanger och Stämningar från Fonografens Tid."

Holger Petersen, Violin — Glenn Bengtsson, Sång och Piano

Herrarna är var för sig frilansande musiker: en violinist och en sångare. De sammanfördes i mitten av nittiotalet på julkonsert i Stenbockskyrkan i Helsingborg (för övrigt Bengtssons tidigare hemkyrka) genom numera pensionerade kyrkomusikern Vibeke Larsen, Petersen som solist och Bengtsson som inhoppande körtenor. Under de följande åren blev sammanträffandena mera sporadiska: utom någon ytterligare julkonsert oftast begravningar och icke sällan på Helsingborgs Krematorium, där herrarna kom i långa och ivriga samspråk om violinister och sångare, inspelningar från förr samt om möjligheten att konsertera tillsammans. — Efter en Torsdagsunderhållning i Stenbockskyrkan i början av 2000-talet har det bara fortsatt… — Den lite vemodiga klangen av violin och tenor i förening, kombinerad med herrarnas intuitiva samspel frammanar nostalgiska stämningar från det slutande 1800-talet, fonografens och trattgrammofonens pionjärtid då tonsättarna själva ofta ackompanjerade sina alster vid inspelningstratten, och leder stundtals till sällan upplevda musikaliska tolkningshöjder.


Av de otaliga sångare och (kyrko)musiker som under de närmaste femton åren har utsatts för mina arrangemang — och komposi-tioner! — intar vännen och frilansbrodern Holger en alldeles särskild plats: Han inte bara spelar och rättar de värsta felen; han tvärtom uppmuntrar och ger förslag ur egen fatabur både vad gäller repertoarval och rena arrangemangsförbättringar med en aldrig sinande musikantisk entusiasm. Ett par exempel kunde vara då vi ägnade närmare två timmar av en repetition åt att diskutera och utveckla ett arrangemang av Sjöbergs Tonerna för violin och sång a cappella (det senaste i raden av G. B.-påfund), eller då vi satt på sonens rum en kväll för att ”inte störa” hustru och barn, i tre (!) timmar och snitsade till Bachanal av Dahl med häftiga orkestereffekter, vänsterhandspizzicato och vacker samklang mellan violin och sång: I båda fallen ledde de ofta Holger-inspirerade ändringarna till att (mig oförskyllt) fiolstämman blev svårare! — Tack Holger för gångna och kommande seanser!


The Tenor's Tunettes: "Gamla Klanger -- Nya Toner!"

Håkan Ekvall, Klarinett & Saxar — Glenn Bengtsson, Piano — Christer Schöld (f. Lindström), Kontrabas — Ulf Åkerberg, Trummor


Mitt i ett Kreativt Flöde i början av 2014 fanns plötsligt en ny-skriven intervallsvit om tretton jazzlåtar med det stolta namnet The Tenor’s Tunettes!, där Tenorens små Toner kan avse både sångliga och tenorsaxliga sådana: En instrumental jazzsvit där varje stycke motsvarar ett av tonskalans intervall från prim till decima, med specialfallen kromatik och tritonus samt i tanken ett vagt tolvtonsförsök och en Uvertyr med smakprov på de olika melodierna. — En avslappnande lördagsdusch gav mig det lysande uppslaget att omarbeta Tunettes-sviten (som vid det laget inte ens var färdig) till en svit om Herden och Hans Får för Jazzkapell och Damkör, med en del bibliska herdetexter och en del egna, vilken fick den dubbelbottnade titeln The Inter-Valley Suite. Så kunde jag tacka ja till en beställning från Sofie Kowalczyk i GA-Kyrkan! — Nu fattades bara ett band. — Jag ringde en av mina äldsta musi-kaliska bekantskaper (i betydelsen ”ha känt längst”), Christer Lind-ström (numera gift Schöld) på kontrabas (som jag en gång bildade såväl skolorkester som dixieband samman med under åttiotalets


gymnasieår på Nicolaiskolan — medan han fortfarande gick i åttan på Magnus Stenbocksskolan!! — samt sjöng manskvartett med på 2000-talet) samt den innovative Gene Krupa-älskande trummisen Ulf Åkerberg (som jag lärt känna i gladjazzbandet Riffifive Quartet på nittiotalet). Båda tackade ja, vilket ”min” favoritsaxofonist redan hade gjort: Håkan Ekvall är för övrigt en av mina senare musikaliska bekantskaper. Tillsammans med Er egen tenor och pianospelare Glenn Bengtsson (som jag förresten har känt hela mitt liv!) kunde vi så bilda Jazzkapellet The Tenor’s Tunettes efter sviten som var dess upphov.


Bandet kom alltså till för att framföra och sprida Bengtsson-Musik och det är också huvudsaken, även om vi givetvis blandar upp det hela med Jazzpärlor, Evergreens, lite Ellington och vid behov en del Psalmer och Spirituals: Tunetterna kan med fördel användas både för Dansspel och ren Underhållning!

Tre Kyrko-Sångare: "Välkända Sånger i Ny Klädnad!"

Mats Calvén, Tenor — Glenn Bengtsson, Barytenor — Stellan Dahlin, Bas

De Tre är yrkesverksamma kyrkosångare: Calvén med successiv dragning åt operascenen; Bengtsson som mera renodlad kyrko- och konsertsångare; Dahlin med oratorierna som specialitet. Alla tre flitigt konserterande sångare i kyrkliga och profana samman-hang. — Dock sällan eller aldrig samtidigt. Därför bildades Tre Kyrko-Sångare. Två tenorer och en bas. Tre sångarbröder. — Trions egen ”Kung av Höga C”, tenoren Calvén som trivs bäst i tonom-rådet ovanför tvåstrukna F; basen Dahlin, ”De Djupa Källarvalvens Betvingare” som gärna dväljes omkring lilla F; samt ”Mellan-registrets Mästare”, barytenoren Bengtsson som tar sig an området däremellan, den ettstrukna oktaven med dragning uppåt.


”Kyrkosångarnas favoriter — i full frihet med flugan löst knuten” började med en fundering, framkastad av Mariakyrkans organist Mats Hultkvist en vårlördag år 2000 under en kaffepaus i kryptan till trätobrodern Bengtsson: ”Man kanske skulle göra en konsert med er tre…” Så sagt och gjort: Med Glenn Bengtsson som tenor,

barytonen Per Erik Mårtenson och basen Stellan Dahlin samt ett par sånger arrangerade för trio av Hultkvist. Så började det, lovande kunde man tycka. Och nog gav det mersmak — tills Per Eriks tragiska frånfälle året därpå sordinerade trion. Det skulle dröja ytterligare hela två år innan Bengtsson under ännu en kaffepaus på Krematoriet i början av september 2003 föreslog Stellan Dahlin att återskapa trion för en serie konserter: Mats Calvén tillfrågades som förstetenor, Bengtsson skrev arr och kontaktade kyrkor i elfte timmen så att fyra julkonserter slutligen kunde gå av stapeln, varav den första Annandag Jul med Hultkvist.


Trion har alltsedan dess konserterat runtom i södra Sverige, allt mellan Halmstad, Landskrona, Helsingborg och Gumlösa: Våren har sjungits in; studentsångarfadern Otto Lindblad har hyllats i sin egen Norra Mellby Kyrka; Gluntarnes och Davids Psalm-Fadern Gunnar Wennerberg har uppmärksammats; pingsten har besjungits; konserter har hållits i ljuvlig sommar och bister vinter.


Riffifive Quartet: "Medicinmusik med Sväng!"

Janne Munckert, Trumpet & Sång — Håkan Ekvall, Klarinett & Saxar — Glenn Bengtsson, Piano med lite Bas — Frank Andersson, Trummor

RIFFIFIVE Quartet fyllde 20 år — 2006!


Fyra musikanter som levererar svängig musik — sång, trumpet, ventilbasun, flygelhorn, klarinett, sopransax, tenorsax, gitarr, piano, bas och slagverk — garanterar succén! Den femte med-lemmen är pianistens vänsterhand som får traktera kontrabas på elpianot.


RIFFIFIVE Quartet spelar på allehanda fester, bröllop, PR-jippon, kick-offs, på pub och restaurang — samt på en och annan Festival. Med skön och tät publikkontakt brukar feststämning som berör snabbt infinna sig. Många berättar att man blir väldigt glad och uppiggad av vår musik, och somliga kallar den rentav medicin-musik — en verklig glädjeinjektion alltså!


P. S. För kontakt och bokning — tveka inte: Maila Janne!

Allen's All Stars: "Gammal Musik av Ungt Folk!"

Thomas Fridman, Trumpet — Tord Karlsson, Klarinett — Fredrik Hjalmarsson, Tenorsax — Richard Theander, Trombon
Glenn Bengtsson, Piano — Peter Isberg, Gitarr — Christer Schöld (f. Lindström), Kontrabas — Bosse Jansson, Trummor

Allen’s All-Stars är ett kompisband i ordets bästa bemärkelse. Det bildades — utan något namn — inför en resa till Besana Brianza i Italien med Helsingborgs Musikskolas Concert Band sommaren 1989 — och firar således 30-årsjubileum år 2019! — av Tord Karls-son och Glenn Bengtsson, med hjälp av elva tryckarrangemang för dixielandband utökat med tenorsax och gitarr, förmedlade genom Concert-ledaren Bertil Thapper. Besättningen den gången (de som faktiskt repade ett par gånger i Konsul Perssons villa före avresan) var Patrik Ekdahl (trumpet), ovannämnde Karlsson (klarinett), Richard Larne (tenorsax), Anders Tengroth (trombon), likaledes nämnde Bengtsson (piano), ingen gitarr, Christer Lindström (kontrabas) samt Johan Olsson (trummor). — Till följd av uppblossande fruntimmershistorier kom bandets sammansättning att skifta redan före första spelningen, så att Ekdahl byttes ut mot Thomas Fridman och Olsson mot Bo(sse) Jansson; fortfarande ingen gitarr i sikte.



Premiären kunde äga rum på ett bayerskt hotell där barpianisten gladeligen blev mer ett med baren än med pianot. Det hela avlopp lyckligt och väl hemma i Helsingborg blodades tanden allt mer: Planer började smidas. — Först måste dock ytterligare byten göras, av okända anledningar men på egna begäran: Då Larne byttes mot Fredrik Hjalmarsson och Tengroth mot Richard Theander uppstod äntligen en ordinarie besättning — utan gitarr dock — som började spela gatudixieland på Kullagatan, Kolmätargränd och Mariator-get, skrudad i Concertbandets mörkbruna outslitliga självuträtan-de  uniformer vända ut-och-in i glänsande dansbandsguldgult och med trumpetväskan på trottoaren, laddad med lagom många “imponeringsmynt”. Jag vet inte om det ens räckte till fika, men kul var det! — Fortsättning Följer…


Bandet bokas lättast genom Tord Karlsson, telefon: 046-272 19 28.

Duettissimo: "Silvertoner ur ett Gemensamt Instrument!"

Ann-Margreth Nyberg, Sopran — Glenn Bengtsson, Tenor

Båda är yrkessångare om än på olika sätt. Nyberg har med åren i huvudsak etablerat sig som firad oratoriesopran med de stora barock- och klassicismmästarnas kantater, oratorier och requier på repertoaren, medan Bengtsson snarare har lanserat sig som en den romantiska och postromantiska periodens kyrkosångare med huvudrepertoar ur den svenska kyrkosångstraditionen, ur den frikyrkliga sångskatten samt ur de mångfacetterade nordiska romanserna. — Så kom det sig att Bengtsson under flera år stod i tenorstämman i Maria Oratoriekör andäktigt lyssnande till fru Nybergs solosopran och tänkte (särskilt sedan den egna soloverk-samheten börjat ta fart och form) att ”henne skulle man minsann sjunga duett med nå’n gång!” När Bengtsson så vid flerfaldiga tillfällen mellan 2001 och 2003 konserterade i Eslövsförsamlingens kyrkor utbrast Nyberg en gång: ”Och när hade du tänkt att vi skulle sjunga tillsammans då?” — Datum sattes till september 2003 med Nils-Erik Rosdahl vid klaveret, Bengtsson skrev en handfull duettarrangemang och på fredagen repeterades det: Allt var klart.


Tills sopranen ringde på lördagen och knappt kunde prata… När söndagen kom var hon kav hes till följd av förkylning och tenoren fick överta konserten. Skam dock den som ger sig. Debutduetten lät vänta på sig till 2004 i Östra Vrams Kyrka i Tollarp, då Nyberg inte bara sjöng men också spelade piano, något som inträffar då och då med utmärkt resultat: Ingen kan som fru Nyberg ackom-panjera sig själv i den klassiska repertoaren! (Det slagkraftiga namnet Duettissimo! stod första gången att läsa på en affisch inför en sommarkonsert i Borstahusens kapell anno 2006 och bör tillskrivas ingen annan än därstädes kantorn Håkan Falk.)


Södra Sverige har alltsedan starten givits många och olikartade konserter: Påsktiden har besjungits, liksom Pingsten, helgmåls-böner har smyckats med sång, konserter har hållits i ljuva sommarkvällar, någon julkonsert har gått av stapeln, någon profan festlighet har förgyllts med ljuvliga duett-toner…

Tre Opera-Sångare: "I Opera-Bönernas Värld under Kyrkans Valv!"

Ann-Margreth Nyberg, Sopran — Mats Calvén, Tenor — Glenn Bengtsson, Barytenor

Opera i Kyrkan! Vad är det för påhitt??! — Det kan man i och för sig med visst fog undra. Men det är inte så vansinnigt som det låter: Den kyrkliga musiken är ju sedan drygt trettio år tillbaka så uppblandad med profangods att man utan överdrift kan tala om  kyrkosångarens repertoar såsom spännande från “Bach till Benny”! Kyrkornas ofta makalösa akustik lämpar sig vidare ypperligt för nyanser alltifrån viskningar till rop och ryt. Därtill kommer att många operor delvis utspelas i kyrkan, dels att (de icke sällan katolska) rollfigurerna i sin förtvivlan vänder sig till Himlen i bön. — Tre Opera-Sångare bildades högst tillfälligt år 2005, för att rädda en konsert i Vikens K:a då basen i Tre Kyrko-Sångare fick förhinder, på så sätt att den kvarvarande tenorduon Mats Calvén och Glenn Bengtsson inbjöd sin avhållne sopranvän och kollega Ann-Margreth Nyberg samt nedsänkte Bengtsson till baryton. Konstellationen har sedan dess börjat leva ett sporadiskt men högst eget konsertliv.

Nyberg är kyrkomusiker i Eslöv med livlig körverksamhet samt firad frilansande oratoriesopran. Calvén verkar, utom att vara i husbranschen, som sångarambassadör i danska Three Royal Tenors från Operan i Köpenhamn, stundtals med resor till Amerika och Kina. Bengtsson frilansar som musikalisk vilde med så vitt skilda värv som begravning, pianospelare i Jazzkapell och “underhållare till kaffet” vid olika tillställningar. Alla tre är såväl flitiga konsertanter i kyrka och konsertsal som solister vid begravning och gudstjänst. — På varsina håll har vi på sistone brukat infoga enstaka operastycken i kyrkokonserterna och även givit renodlade operakonserter: hittils i Båstad och Eslövs. Vi vill på detta sätt dela med oss av sydländska operapärlor: arior och duetter samt en och annan trio; stycken som, har vi förstått, folk sällan får höra annat än i radio och TV eller på skiva — eller vid utflykt till något operahus. Behovet finns emellertid, ty svältföddheten är stor!

Helsingborg Ebony Quartet: "Musik i Rörbladston med Stämbandsdarr..."

Konstellationen, som består av klarinettister främst ifrån tidigare Hemvärnets Musikkår i Helsingborg, leds av Anders Aven samman med den driftige arrangemangsräven och Asmundtorpa-kantorn Lars Ahlinder, båda musikkompisar från fordom.


Vid en gudstjänstsjungning för några år sedan snubblade Bengtsson över en annan klarinettkvintett, och då träklangerna vällde ut över kyrkan erinrade han sig lite vemodigt sin forna gymnasietid med arrangemangsknåpande i vindlande tonkaskader för litet storband med fem saxar (som alla dubblade på klarinett!) och idén föddes att skriva arr för sång med ackompanjerande klarinetter i stället för piano eller orgel. Tanken har med jämna mellanrum malt och ältats inne i huvudet ända till möjligheten gavs, och uppskattades från båda sidor om sångaren, år 2006 på högmässa i Höganäs Kyrka. Nu är tiden mogen att finslipa arren och sätta rörbladen i dallring.

Klaver-Tenorerna: "I Sällskap med Einar Ekberg."

Johan Claésson, Tenor, Prat & Piano — Glenn Bengtsson, Tenor, Prat & Piano

Herrarna har känt varandra och stundtals arbetat samman i närmare femton år, den ene som begravningsentreprenör, den andre som solist, koralsångare eller borgerlig officiant. Ibland har vi för det rena nöjets skulle sjungit stämmor i psalmerna; vid andra tillfällen ryckt in med sång och spel då ingen musiker dykt upp, ömsom spelat och sjungit, ömsom ackompanjerat varandra; någon gång rentav hållit i borgerlig begravning. — Johan Claésson är från början skönsjungande pastor i Pingstkyrkan, uppväxt i Ekberg-andan; dessutom en utmärkt pianist med fingertopps-känsla för gehörsspel och improvisation i den andliga genren. — Glenn Bengtsson har under många år varit “resande i andliga sånger”, ofta tillsammans med andra lysande pianister såsom Gerd Ebegård och Rune Lindqvist. — Nu tänkte vi göra slag i saken och ge oss ut i kyrka och samlingssal för att ge prov på Andliga Pärlor, solo ocn duetter till ömsesidigt ackompanjemang, ja varför inte ett och annat fyrhändigt äventyr!


Herr-Kvartetten Nota Bene: "Sånger vid Brinnande Brasa och Fladdrande Fana!"

Håkan Karnerfors, Förstetenor — Glenn Bengtsson, Andretenor — Christer Schöld (f. Lindström), Förstebas — Nils-Erik Rosdahl, Andrebas

Nota Bene! (eller Herr-Kvartetten Nota Bene! som den egentligen heter) avser naturligtvis kvartettsång som företeelse, fyrstämmig manssång a cappella: två tenorer och två basar som sjunger utan instrumentbeledsagning. Vidare har väl var och en sett nota bene (ofta förkortat N. B. och med utropstecken efter) antecknat i marginalen: Det betyder helt enkelt ”märk väl” eller ”observera”. Manskvartetten Märk Väl! således: hoppingivande, och med bibehållet utropstecken! –Helsingborgskvartetten bildades i mars 2006 av andrebasen, tillika kantorn i Fleninge, Nils-Erik Rosdahl, med tillhjälp av andre-tenoren Glenn Bengtsson, för att användas vid gudstjänster i Allerums pastorat, men också — (märk väl!) — att efter eget gott-finnande konsertera i stadsbild och landsort. Skyndsamt städslades sångarbröderna Håkan Karnerfors och numera framlidne Pelle Holmberg på förstetenor samt Mats Lidberg såsom förstebas — alla fem rutinerade körsångare sedan otaliga år tillbaka.


Ända sedan ungdomens barbershop-år har manskör legat mig varmt om hjärtat, något som högst sporadiskt har fått utlopp i Helsingborgs Kvartettsångssällskap, Kvartettarna, och på senare år i en lika välklingande som kortlivad kompiskreation: SSILSång-Sällskapet Inga Ledsamheter — i många stycken en före-gångare till Nota Bene, med Christer Lindström (numera Schöld) på förstebas. En mera seglivad konstellation är den solistiska manstrion Tre Kyrko-Sångare som vid en handfull tillfällen har utökats med någon förstebasisk kyrkomusiker, såsom Mats Hultkvist i Helsingborgs Maria eller Ingvar Albihn i Finja, och blivit Herr-Kvartetten Fyra Vår-Sångare. — Trots att förlust av två sångarvänner och förstetenorer kan göra en både modfälld och dyster har vi på sistone talat om att återuppstå i original-uppsättning med Christer Schöld (f. Lindström) som förstebas och på nytt besjunga Våren, Det Täcka Könet, Glädjens Bägare och Skapelsens Herre! — Låt oss med tillförsikt se hur det går!