Från Bach till Benny — med stänk av Jussi Björling, Einar Ekberg och Mario Lanza — arrpimpade av Glenn Bengtsson!
(Om man medräknar sällan framförda sånger och den måttlöst breda och ständigt svällande begravningsmappen.)

Grundrepertoaren kan sägas bestå av sånger ur den svenska kyrkosångstraditionen med namn som Johan Helmich Roman, Gunnar Wennerberg och Gustaf Nordqvist, kryddade med guldkorn ur den tyska, anglikanska, franska och italienska kyrkosången; vidare ur den frikyrkliga eller andliga sångskatten, enkannerligen Einar Ekbergs många utgivna, nyskrivna eller insjungna sånger, svenska som engelskspråkiga; samt ur den mångfacetterade romanstraditionen, kanske framför allt den nordiska men även pärlor ur den tyska och sydeuropeiska. Även operatiljorna och oratoriekoren beträdes, främst i sällskap med romantikens genii såsom Rossini, Donizetti, Wagner, Verdi och Puccini, men även med barockens och klassicismens mästare såsom Bach, Händel och Mozart, som följeslagare. Dessutom en hel del lättare gods, polerat och patinerat från när och fjärran av gårdagens dagsländor och dagens schlagervispop.


En drivkraft är att föra fram i ljuset det som är oförtjänst bortglömt: gamla trattofoniska guldkorn på bekostnad av nyare vispopsdängor eller klassiska sånger framför mikrofonsländor. Det nya klarar sig ju alltid med benägen mediehjälp; det är värre med våra gamla kulturskatter som åtminstone behöver en liten uppmuntrande knuff. — Utom på svenska sjunger Bengtsson så gott som obehindrat (och mycket gärna) på danska, norska, finska, engelska, tyska, ryska, franska, italienska, spanska och latin, och har varit i sporadisk kontakt även med estniska, lettiska, ungerska, polska och tjeckiska.


Några ARTIKLAR och FILMKLIPP:

Konsert-IdéerGå på Cyber-Konsert!

Solosånger på TitelSolosånger på Genre

Solosånger på KompositörSolosånger med Historia